Begrepp och grunder
Publicerat av Resly AB
När någon bestrider en elektronisk underskrift
Om någon säger att hen inte har skrivit under behöver man undersöka vad som hände. En teknisk kontroll kan hjälpa, men uppgifter om personen, händelsen och eventuell fullmakt kan också behövas.[1][2][4]
En tvist om en elektronisk underskrift kan gälla tekniken, vem som använde den eller personens rätt att företräda någon annan. Svenska avgöranden visar varför dessa frågor behöver hållas isär.[1][2][3]
SverigeKällor kontrollerade
Utvalda svenska avgöranden och EU-domstolens tolkning av eIDAS. Bevisreglerna beror på tvistens art och omständigheter; artikeln ger ingen bedömning av ett enskilt pågående ärende.
Ta reda på vad personen invänder mot
Handlar invändningen om att dokumentet har ändrats? Att någon annan använde underskriften utan lov? Eller att personen inte fick ingå avtalet för någon annans räkning?
Olika frågor behöver olika underlag. Bevisbörda betyder vem som behöver visa en omständighet. Beviskrav betyder hur stark bevisningen behöver vara.
[1][2]I ett lånefall behövde båda sidor lägga fram underlag
I ett HD-fall från 2017 behövde långivaren först visa att en teknik motsvarande en avancerad underskrift hade använts. Inget tydde på tekniska problem. Därefter behövde innehavaren göra det åtminstone antagligt att någon hade använt underskriften utan lov. Det lyckades innehavaren inte med i det fallet.
Det betyder inte att samma beviskrav gäller för alla digitala avtal.
[1]Att låna ut legitimationen kan få följder
I ett annat HD-fall hade en person gett sin sambo e-legitimationen och koden för att betala räkningar. Hon tog också ett lån. Personen blev bunden av lånet eftersom domstolen bedömde att långivaren hade befogad anledning att lita på att en behörig person agerade.
Detta är en annan situation än när någon stjäl eller lurar till sig koder utan att innehavaren avsett att någon annan ska använda legitimationen. Omständigheterna behöver bedömas.
[2]Vittnen kan också vara viktiga
I en dom från 2025 undersökte Arbetsdomstolen en omtvistad underskrift på en iPad. Arbetsgivaren behövde göra det övervägande sannolikt att handlingen kom från arbetstagaren. Samstämmiga vittnesuppgifter fick stor betydelse och arbetsgivaren uppfyllde beviskravet.
Domstolen bedömde hela underlaget. Domen innebär inte att alla underskrifter på surfplattor har samma säkerhetsnivå.
[3]Även en kvalificerad underskrift kan ifrågasättas
En kvalificerad elektronisk underskrift ska ha samma bevisverkan som en handskriven. Om en handskriven underskrift kan ifrågasättas enligt nationella regler ska motsvarande möjlighet finnas för en kvalificerad elektronisk underskrift. Det har EU-domstolen slagit fast.
[5]Spara både handlingen och underlaget
Spara den elektroniska handlingen och resultatet av kontrollen av underskriften. Kommunikation och uppgifter om händelsen kan också hjälpa till att reda ut vad som hände.
En teknisk kontroll kan ge viktig information. Frågan om personen ville eller hade rätt att ingå avtalet kan ändå behöva undersökas separat.
[4][2]Börja med vad parterna är oense om
Att bestrida innebär att invända mot ett påstående eller krav. Invändningen kan gälla om den angivna underskriften över huvud taget användes, om någon annan använde den utan lov eller om personen saknade rätt att ingå avtalet för någon annans räkning.
Bevisbörda handlar om vem som behöver visa en viss omständighet. Beviskrav beskriver hur stark bevisningen måste vara. Det är därför viktigt att precisera både tvisten och vilken omständighet som ska bevisas. En teknisk kontroll besvarar inte ensam alla dessa frågor.
[1][2][4]Lånefallet 2017: teknisk användning och faktisk användare
I NJA 2017 s. 1105, Låneavtalet med 4Finance, delade Högsta domstolen upp bedömningen i två steg: vilken elektronisk underskrift som hade använts och vem som hade använt den.
Långivaren behövde visa att lösningen motsvarade skapandet av en avancerad elektronisk underskrift. När detta var visat och inget tydde på tekniska problem var utgångspunkten att underskriften hade skapats med den angivna låntagarens personliga kod. Innehavaren behövde då göra åtminstone antagligt att användningen hade varit obehörig.
I det enskilda fallet nådde innehavarens bevisning inte upp till detta och låneavtalet godtogs som fordringsbevis. Domens bedömning ska läsas med sina förutsättningar. Den ger inte en generell regel om att varje elektronisk underskrift, inloggning eller påstående om BankID flyttar bevisbördan.
[1]Lånefallet 2021: någon annan använde legitimationen
I NJA 2021 s. 1017, Låneavtalet med Svea Ekonomi, hade innehavaren lämnat sin e-legitimation och kod till sin sambo för hjälp med hushållets räkningar. Hon använde den också för att ta ett lån som han inte hade tillåtit.
HD fann en tillitsfullmakt: omständigheter knutna till innehavaren hade gett långivaren befogad anledning att lita på att en behörig person agerade. Han blev bunden av lånet i det aktuella fallet. Behörigheten sträcker sig dock aldrig längre än motpartens befogade tillit. Vid större eller mer speciella transaktioner kan ytterligare kontroller behövas.
HD skiljer detta från fall där någon kommer åt koder genom exempelvis stöld eller vilseledande och innehavaren aldrig avsett att någon annan skulle använda legitimationen. Avtalsbundenhet ska också skiljas från eventuellt ansvar för förlust enligt andra regler.
[2]Arbetsdomstolen 2025: underskrift med penna på en iPad
AD 2025 nr 50 gällde bland annat om en arbetstagare själv hade sagt upp sig och skrivit under en uppsägningshandling på en iPad. Arbetstagarsidan invände att handlingen var förfalskad.
Arbetsgivaren hade bevisbördan. I den prövade situationen skulle arbetsgivaren göra det övervägande sannolikt att handlingen härrörde från arbetstagaren. Domstolen bedömde den elektroniska handlingen tillsammans med övrig bevisning och fäste stor vikt vid samstämmiga vittnesuppgifter. Arbetsgivaren ansågs ha uppfyllt beviskravet.
Avgörandet visar att händelseförlopp och vittnesbevisning kan få betydelse. Det fastställer inte att varje namnteckning på en surfplatta uppfyller kraven för en avancerad elektronisk underskrift. Det ska inte heller användas som en allmän bevisregel för alla elektroniska avtal.
[3]Hur kan en kvalificerad underskrift bestridas?
EU-domstolen förklarade i V.B. Trade, C-466/22, att en kvalificerad elektronisk underskrift ska ha den bevisverkan som en handskriven underskrift har enligt relevant nationell rätt. Om handskrivna underskrifter kan ifrågasättas ska motsvarande möjlighet finnas för kvalificerade elektroniska underskrifter, genom ett identiskt förfarande för att bestrida äktheten.
Kvalificerad status ger således ingen immunitet mot prövning. Det måste fortfarande vara klart vilken fråga som bestrids och vilka regler som gäller för bevisningen.
[5]Vad ett valideringsresultat kan bidra med
En teknisk validering kan ge underlag om dokumentets integritet, identitetsuppgifterna i underskriften och tilliten till dess utfärdare. Undertecknarens avsikt och behörighet kan behöva utredas separat.
Digg rekommenderar tidig validering och att både underskriften och resultatet bevaras. Då finns bättre förutsättningar att senare undersöka vad som kontrollerades. Ett lyckat tekniskt resultat ska fortfarande sättas i relation till den invändning som faktiskt har gjorts.
[4][1]Samla underlag som besvarar den konkreta invändningen
Följande frågor är ett praktiskt sätt att strukturera underlaget. De är inte en uttömmande bevislista eller en garanti för utgången i en tvist.
- Vilken fil och vilket innehåll avser den påstådda underskriften?
- Vilken metod användes och vilket tekniskt underlag finns från tillfället?
- Vad påstås ha hänt: ändrat innehåll, användning utan lov eller bristande behörighet?
- Vilken kommunikation, tidslinje eller vilka vittnesuppgifter kan belysa händelsen?
- Om någon företrädde en annan: vilket stöd finns för behörigheten och motpartens bedömning?
Källor
- Låneavtalet med 4Finance, NJA 2017 s. 1105, T 435-17Högsta domstolen · Punkterna 15–25
- Låneavtalet med Svea Ekonomi, NJA 2021 s. 1017, T 930-21Högsta domstolen · Punkterna 11–15, 21–27 och 33–41
- AD 2025 nr 50, mål A 91/24Arbetsdomstolen · Sidorna 9–13: rättsliga utgångspunkter och Arbetsdomstolens bedömning
- ValideringstjänstDigg · Validering av e-underskrifter; Förutsättningar för validering
- V.B. Trade, C-466/22EU-domstolen · Punkterna 32–40 och domslutet