eIDAS och nationella formkrav

Elektroniska underskrifter får användas som bevis

En underskrift får inte avvisas som bevis bara för att den är elektronisk eller inte kvalificerad. En kvalificerad underskrift har samma rättsverkan som en handskriven.

Det kan ändå finnas särskilda regler för handlingen eller det du vill göra.

Ta reda på vilken underskrift som krävs

I ett mål om skattehandlingar förklarade EU-domstolen att nationella regler kan kräva en viss typ av underskrift. Att en underskrift kan användas som bevis betyder därför inte alltid att den uppfyller just det kravet.

Om underskriften ska vara kvalificerad måste alla krav för den nivån vara uppfyllda. Ett kvalificerat certifikat räcker inte ensamt.

En kvalificerad underskrift kan också ifrågasättas

EU-domstolen har slagit fast att en kvalificerad underskrift ska behandlas som en handskriven underskrift när dess bevisverkan bedöms. Om en handskriven underskrift kan ifrågasättas enligt nationella regler ska motsvarande möjlighet finnas för den kvalificerade elektroniska underskriften.

Skicka handlingen på rätt sätt

I ett polskt mål räckte det inte att mejla en elektroniskt signerad handling till domstolen. Reglerna krävde ett särskilt system för elektronisk inlämning. Den underskrift som användes i målet var inte kvalificerad.

Kontrollera därför både vilken underskrift som behövs och hur mottagaren tar emot handlingen. För en svensk domstol eller myndighet behöver du kontrollera de svenska reglerna och mottagarens aktuella anvisningar.

Vad artikel 25 skyddar

En elektronisk underskrift får inte nekas rättslig verkan eller tillåtlighet som bevis enbart för att den är elektronisk eller inte kvalificerad. En kvalificerad elektronisk underskrift ska dessutom ha samma rättsverkan som en handskriven.

Skyddet innebär att den elektroniska formen ska behandlas enligt dessa regler. Det avgör inte ensamt om ett avtal har ingåtts korrekt eller om alla krav i ett särskilt förfarande är uppfyllda. Artikel 2.3 lämnar utrymme för unionsrättsliga och nationella regler om avtal, giltighet och form, inklusive sektorsspecifika formkrav.

Ett formkrav kan ange vilken nivå som behövs

I Ekofrukt, C-362/21, prövade EU-domstolen frågor om elektroniskt undertecknade skattehandlingar i Bulgarien. Domstolen förklarade att medlemsstaterna kan bestämma vilken typ av underskrift som krävs för ett sådant förvaltningsbeslut och följderna av att kravet inte uppfylls.

Artikel 25.1 hindrade därför inte att ett beslut förklarades ogiltigt när underskriften inte uppfyllde kraven för en kvalificerad underskrift. Beslutet fick däremot inte förklaras ogiltigt enbart för att underskriften var elektronisk. Slutsatsen behöver läsas tillsammans med de tillämpliga formkraven, inte som att alla icke kvalificerade underskrifter saknar rättsverkan.

Kvalificerad status måste kunna kontrolleras

Ekofrukt klargör också att ett kvalificerat certifikat ensamt inte räcker. Underskriften måste vara avancerad, skapas med en kvalificerad anordning och bygga på ett kvalificerat certifikat. När statusen bestrids i en rättegång ska den nationella domstolen kontrollera att samtliga villkor är uppfyllda.

Leverantörens beteckning på tjänsten ersätter inte den bedömningen. I målet användes beteckningen yrkesmässig elektronisk underskrift, som inte i sig avgjorde om underskriften uppfyllde eIDAS krav.

Även kvalificerade underskrifter kan prövas som bevis

I V.B. Trade, C-466/22, förtydligade EU-domstolen att en kvalificerad underskrift ska tillerkännas den bevisverkan som en handskriven underskrift har enligt relevant nationell rätt.

Om nationell rätt ger möjlighet att ifrågasätta en handskriven underskrifts bevisverkan ska motsvarande möjlighet finnas för en kvalificerad elektronisk underskrift. Domstolen betonade att förfarandet för att bestrida äktheten måste vara identiskt för de två typerna av underskrift. Kvalificerad status innebär alltså inte att underskriften är undantagen från domstolsprövning.

Kontrollera också hur handlingen får lämnas in

I Jarocki, C-302/23, hade en part skickat elektroniskt undertecknade handlingar till en polsk domstol via e-post. De nationella reglerna krävde ett särskilt it-system för elektronisk inlämning.

EU-domstolen fann att artiklarna 2.1, 2.3 och 25.1 inte hindrade en regel om att elektronisk inlämning bara fick ske om domstolen hade ett lämpligt system och handlingen lämnades genom detta. Avvisningen berodde på inlämningssättet, inte enbart på underskriftens elektroniska form.

Den aktuella underskriften var inte kvalificerad. Domstolen ansåg därför att artikel 25.2 inte var relevant för svaret. Avgörandet beskriver inte vilka kanaler svenska domstolar eller myndigheter tar emot i dag.

Tre frågor inför användning

Använd följande frågor som stöd när du undersöker vilka regler som gäller. De behöver besvaras för den aktuella situationen och mottagaren.

• Vilka formkrav gäller för rättshandlingen eller förfarandet?
• Vilken underskriftsnivå krävs, och finns underlag som visar att den uppfylls?
• Vilken inlämningskanal och vilka tekniska krav gäller hos mottagaren?