Begrepp och grunder
Publicerat av Resly AB
Elektronisk stämpel – vad visar den?
En elektronisk stämpel hör till en organisation, till exempel ett företag. Den används för att kontrollera var information kommer från och om den har ändrats.[1]
En elektronisk stämpel kopplar information till en juridisk person och används för att säkerställa informationens ursprung och integritet. Den skiljer sig från en fysisk persons elektroniska underskrift.[1]
EU och SverigeKällor kontrollerade
Grundläggande skillnader, krav och rättsverkan enligt eIDAS. Särskilda formkrav och ett enskilt signeringsflödes bevisning måste bedömas separat.
En stämpel är kopplad till en organisation
En person kan skriva under elektroniskt. En organisation kan använda en elektronisk stämpel.
Stämpeln handlar om informationens ursprung och om att den är oförändrad. Den visar inte ensam att en viss person har godkänt innehållet.
[1]Stämplar har olika krav
En avancerad stämpel ska identifiera organisationen och vara entydigt knuten till den. Organisationen ska ha tillförlitlig kontroll över det som används för att skapa stämpeln. Det ska också gå att upptäcka ändringar i det stämplade innehållet.
En kvalificerad stämpel måste dessutom ha ett kvalificerat certifikat och skapas med en kvalificerad anordning. Certifikatet ensamt räcker inte.
[1]Stämpeln gör inte alla uppgifter sanna
En kvalificerad stämpel ger en rättslig utgångspunkt: uppgifterna ska anses oförändrade och komma från det angivna ursprunget. Det betyder inte att allt som står i dokumentet är sant.
Även andra elektroniska stämplar kan ha betydelse som bevis. De får inte avvisas enbart för att de är elektroniska eller inte kvalificerade. Om reglerna kräver en persons underskrift behöver det kravet också uppfyllas.
[1]Kontrollera vem stämpeln hör till
På en signerad PDF kan stämpeln höra till företaget som driver signeringstjänsten. Det är därför viktigt att kontrollera både stämpeln och uppgifterna om personerna som skrev under.
Kontrollera vilken organisation stämpeln visar, vilket innehåll den omfattar och vad den tekniska kontrollen säger. Spara också den information som behövs för att kontrollera handlingen senare.
[3][1]Organisationens stämpel och personens underskrift
Enligt eIDAS är skaparen av en elektronisk stämpel en juridisk person. En undertecknare är däremot en fysisk person. Ett stämpelcertifikat kopplar valideringsuppgifter till den juridiska personen och bekräftar dess namn.
Stämpelns funktion är att säkerställa ursprung och integritet hos de uppgifter den hör till. Integritet betyder här att uppgifterna inte har ändrats. Det innebär inte i sig att varje sakuppgift är sann eller att en viss person har godkänt innehållet.
[1]Avancerad och kvalificerad stämpel
En avancerad elektronisk stämpel ska uppfylla samtliga fyra krav i artikel 36.1. Den ska kunna knytas entydigt till skaparen och identifiera denne. Uppgifterna som används för att skapa stämpeln ska kunna användas under skaparens kontroll med hög grad av tillförlitlighet. Kopplingen till det stämplade innehållet ska göra efterföljande ändringar upptäckbara.
En kvalificerad elektronisk stämpel är dessutom skapad med en kvalificerad anordning och bygger på ett kvalificerat certifikat för elektroniska stämplar. Ett kvalificerat certifikat är alltså bara en del av kraven. En avancerad stämpel med ett sådant certifikat behöver inte vara en kvalificerad stämpel.
[1]Vilken rättsverkan får stämpeln?
En stämpel får enligt artikel 35.1 inte nekas rättslig verkan eller tillåtlighet som bevis enbart på grund av sin elektroniska form eller för att den inte är kvalificerad.
För en kvalificerad stämpel gäller dessutom en presumtion om uppgifternas integritet och om att deras ursprung är korrekt. Presumtionen är en rättslig utgångspunkt, inte en garanti för innehållets sanningshalt. Den ska skiljas från regeln i artikel 25.2 om att en kvalificerad elektronisk underskrift har samma rättsverkan som en handskriven underskrift.
Slutsatsen för den som tar emot en handling är att stämpeln inte ensam besvarar frågor om en persons avsikt, företrädarens behörighet eller samtliga formkrav för rättshandlingen.
[1]En PDF kan bära tjänstens stämpel
PTS beskriver tjänster där en eller flera personer deltar i ett signeringsflöde och den slutliga PDF-filen förses med tjänstens stämpel. Andra lösningar kombinerar individuella underskrifter och en stämpel.
Kontrollera därför vilken organisation stämpeln identifierar. Om den hör till tjänsteleverantören visar den inte i sig att varje deltagare har en egen kvalificerad underskrift i PDF-filen. För att bedöma deltagarnas underskrifter behöver även övrig signeringsinformation och dess koppling till innehållet undersökas. Stämpeln kan vara en del av bevisningen utan att ensam beskriva hela signeringsförloppet.
[3][1]Exempel: ett stämplat intyg
Tänk dig att ett företag utfärdar ett intyg och förser det med sin kvalificerade stämpel. Vid en godtagbar validering finns stöd för att förlita sig på intygets ursprung och integritet. Om intyget innehåller en felaktig uppgift gör stämpeln inte uppgiften riktig. Om en viss person enligt tillämpliga regler måste skriva under behöver även det kravet uppfyllas.
Detta är ett illustrativt exempel, inte ett test av en viss tjänst.
[1]Vad behöver mottagaren kontrollera?
Börja med att skilja kontrollen av stämpeln från bedömningen av handlingens innehåll och användning. Artikel 40 hänvisar till regler om validering och bevarande av kvalificerade underskrifter för motsvarande hantering av kvalificerade stämplar. Artikel 40a behandlar separat validering av avancerade stämplar som bygger på kvalificerade certifikat.
Följande frågor är ett praktiskt stöd för mottagaren:
- Vilken juridisk person identifieras, och är det den organisation du förväntar dig?
- Vilka uppgifter omfattas av stämpeln, och visar kontrollen att deras integritet är bevarad?
- Vilken nivå har stämpeln faktiskt, och vilket underlag stöder resultatet?
- Behövs också en persons underskrift, behörighetsunderlag eller annan bevisning?
- Hur ska filen och den information som behövs för senare kontroll bevaras?
Källor
- eIDAS, förordning (EU) nr 910/2014, konsolidering 2024-10-18EUR-Lex · Artiklarna 2.3, 3.9–3.10, 3.24–3.30, 25, 35–36 och 38–40a
- E-underskriftDigg · E-stämpel är ett alternativ för organisationer
- Elektroniska underskrifterPTS · Stämpling av individuellt undertecknat PDF-dokument; Elektronisk stämpel